Moskva

Moskvas Historia i Moskva

Moskvas begynnelse

Det första kända omnämnandet av Moskva härrör från år 1147 då två ryska furstar stämde möte på platsen för dagens huvudstad. Man har dock funnit tecken på att området där Neglinnajafloden ansluter till Moskvafloden har varit bebott ända sedan stenåldern. I slutet av 1000-talet var Moskva en liten feodal stad med en enkel handelsstadsdel utanför.

Det är inte känt huruvida det tidiga Moskva var ett eget furstendöme eller kontrollerades av en underhuggare till en annan furste. Att staden delar sitt namn med floden som flyter genom den ses ibland som ett tecken på att den inte grundats av någon furste. Stadens tidiga historia är starkt förknippad med Jurij Dolgorukij, som var furste i Suzdal. Det finns en berättelse om hur Dolgorukij besökte adelsmannen Kutjka som styrde över ett antal byar längs Moskvafloden. Kutjka var mycket rik och började jämföra sina tillgångar med fursten, vilket denne inte uppskattade. Dolgorukij gav order att Kutjka skulle dödas och hans barn skickades från Moskva.

Moskva växer sig starkare

Jurij Dolgorukij, som räknas som Moskvas grundare, lät 1156 bygga en mur av trä och en vallgrav runt Moskva. Platsen var strategiskt viktig eftersom den låg på vägen mellan Kiev och Vladimir, två städer som var mycket betydelsefulla under den här epoken i rysk historia. Moskva blev en del av Vladimirfurstens domäner och en viktig gränsbefästning i den nordvästra utkanten av det fornryska riket Rus.

Trots att Moskva befann sig endast 200 kilometer från staden Vladimir hade folket och ledarna i staden en hög grad av självständighet, inte minst beroende på att den kortaste vägen mellan städerna endast var farbar vintertid. Moskva var redan i slutet av 1100-talet ett administrativt centrum för det omkringliggande området. Att Moskva var relativt avlägset från omkringliggande maktcentra gjorde också att inflytelserika personer som tvingades fly från Kievriket i söder valde att bosätta sig i stadens omgivningar. I början av 1200-talet förstärktes Moskvas betydelse ytterligare då staden började användas som uppsamlingsplats för Vladimirfurstarnas trupper.

Gyllene Horden

Under 1200-talet angreps det ryska riket av mongolerna. De ryska furstarna kunde inte enas för en gemensam motståndsinsats utan de föll en efter en. I början av år 1238 kämpade Moskvaborna i fem dagar mot Gyllene hordens styrkor men blev sedan besegrade. Staden brändes och många invånare dödades.

Den mongoliska invasionen var dock positiv för Moskvas utveckling i ett större perspektiv. De starkare furstendömena runtomkring drabbades hårdare och Moskvas ledare lyckades förhandla till sig vissa privilegier från Gyllen hordens ledare, khanen. När det litauiska riket växte sig starkare hade mongolerna heller inte något annat val än stärka Moskvas försvar, en utveckling som gick hand i hand med att staden växte som centrum för handel och hantverk. 1380 ledde prins Dmitrij Donskoj en armé av enade ryska styrkor i en viktig seger mot mongolerna vid Kulikovo, men det skulle dröja ytterligare 100 år innan det ryska riket hade återvunnit fullständig frihet. Under den tiden stärkte Moskva sin position alltmer.

Stora oredan

I slutet av 1500-talet hade Moskva redan 100 000 invånare och var en av de största städerna i Europa. Denna utveckling berodde till stor del på tsaren Ivan den Förskräcklige som förde en mycket aktiv och effektiv in- och utrikespolitik. Moskvas position som Rysslands huvudstad var nu väl etablerad.

Tiden efter Ivans hårdföra styre kännetecknades av politisk instabilitet och maktkamp mellan olika familjer. Denna period, från 1604 till 1613, är känd som den Stora oredan. Moskva invaderades otaliga gånger av olika tronpretendenters arméer och den ena tsaren efter den andra kröntes i Kreml. Även yttre fiender, däribland Sverige, angrep staden med sina trupper. Moskva var under en period ockuperat av polacker och litauer men ett folkuppror år 1612 befriade staden.

Romanovtsarerna

1613 samlades företrädare för de 21 mäktigaste ryska familjerna i Moskva för att utse en ny tsar. Valet föll på en sextonåring släkting till Ivan den Förskräckliges första fru, nämligen Michail Romanov. Ynglingen ville först inte ta på sig ämbetet men de samlade adelsmännen sade då till honom att de skulle hålla honom personligt ansvarig för Rysslands undergång om han inte gick med på att bli tsar. När Michail Romanov kröntes i juli 1613 var det således början på Romanovdynastin.

Staden Moskva var i ganska dåligt skick vid den här tiden och det krävdes flera veckor av arbeten innan den nye tsaren kunde flytta dit. En period av lugn inträdde i Moskva efter att man slutit fred med polackerna, som invaderat på nytt, år 1617. Ett antal Romanovtsarer avlöste varandra under 1600-talet och de fick alla hantera olika typer av uppror och oroligheter i Moskva. 1687 fick staden sin första institution för högre utbildning, en akademi för slaviska språk, grekiska och latin. Många utlänningar började nu också söka sig till staden och makthavarna såg till att dessa fick bo i ett litet avgränsat område. I slutet av 1600-talet hade Moskva ungefär 200 000 invånare.

Imperietiden

Tsar Peter I prioriterade Sankt Petersburg framför Moskva under sin tid vid makten 1682-1725. Denna inställning höll i sig under 1700-talet men det hindrade inte Moskvas utveckling nämnvärt. 1701 öppnades Rysslands första praktiskt inriktade skola i Moskva. Det var en skola för matematik och navigation och den var belägen i Sucharevskijtornet. I kölvattnet av denna etablering öppnade man skolor för ingenjörskonst, artilleri, medicin, administration och gruvdrift.

1755 etablerades Moskvas universitet, det första i landet. Unikt för skolan var inte bara att den var den första utan också att man slog fast när universitet skapades att det skulle tillhandahålla utbildning utan hänsyn till samhällsklass. Huruvida man nådde upp till denna målsättning är dock mycket oklart. Något senare, 1763, öppnades ett barnhem som gav utbildning åt barn vars föräldrar inte kunde ta hand om dem.

Trots att stora resurser lades på Sankt Petersburg byggdes det även i Moskva. Man arbetade främst med att skapa imponerande byggnader i sten. På Kremlområdet tillkom Arsenalen och Senatspalatset. Även många vackra privathus uppfördes i staden.

Förstörelse och utveckling under 1800-talet

Om 1700-talet var en period av lugn och utveckling i Moskva så bjöd det efterföljande århundradet på större omvälvningar.

Napoleons styrkor ryckte fram mot Moskva 1812 och efter att ryssarna förlorat slaget vid Borodino, tiotalet mil från Moskva, stod det klart att de franska styrkorna skulle nå fram till staden. De ryska befälhavarna samlades den 1 september 1812 och tog det radikala beslutet att överge och evakuera Moskva. Detta kunde man göra eftersom staden inte var landets huvudstad vid den här tiden. När de franska trupperna nådde Moskva nästa dag fann de en tom stad, helt tömd på förnödenheter och andra saker som fransmännen hoppats finna. Situationen förvärrades ytterligare av att eldsvådor utbröt i staden. Orsaken till branden är än idag okänd men den spred sig snabbt och varade i hela fyra dygn. Eftersom en mycket stor del av bebyggelsen fortfarande bestod av trähus blev konsekvenserna förödande.

På 1830-talet började den industriella revolutionen i Ryssland. Moskvas roll som landets centralort blev tydligare. Infrastruktur och handel utvecklades i staden, bland annat byggdes sex nya järnvägsstationer.

Även kultur och utbildning fick ett uppsving, till exempel öppnades Konservatoriet 1866 och Moskvas tekniska högskola 1868.

Moskva under revolutionerna

Det tidiga 1900-talets Moskva präglades av den politiska utvecklingen. 1901 demonstrerade studenter och arbetare på stadens gator. Våren 1905 utbröt regelrätta upplopp i Moskva som svar på skjutningarna mot demonstranter i Sankt Petersburg. Stridigheterna nådde sitt klimax i december 1905, då barrikader restes på Moskvas gator. Regeringen genomförde demokratiska reformer i början av 1906 och då blev läget lugnare i huvudstaden.

Moskva skulle dock bli skådeplats för fler omvälvningar. Efter Februarirevolutionen 1917 utbröt nya oroligheter. I augusti samma år samlades politiker, affärsmän, fackliga företrädare och många andra för att förhandla om nationens framtid men ingen lösning kunde nås. Moskva blev säte för bolsjevikrörelsen och spelade en viktig roll i det ryska inbördeskriget 1918-1922. Kriget hade förstås negativa effekter för staden: 50 % av arbetsstyrkan flydde eller dödades och 1921 drabbades Moskva av hungersnöd.

1918 återfick Moskva sin status som Rysslands huvudstad.

Det Sovjetiska Moskva

I december 1922 utropades Sovjetunionen och Moskva blev dess huvudstad. Mellankrigstiden kännetecknas bland annat av att transportsystemen i staden utvecklades. Trådbussar, bussar, och tunnelbana etablerades under 20- och 30-talen.

Andra världskriget innebar stora prövningar för Moskva. Det stora slaget om Moskva utspelade sig mellan oktober 1941 och januari 1942. Under denna period stod Moskva delvis under belägring och både arbetare och regeringstjänstemän evakuerades. Moskva var även säte för Röda arméns generalstab under kriget.

1945 hölls den första segerparaden på Röda torget, en händelse som kom att bli ett återkommande inslag i Sovjetunionen.

Moskva var centrum för den sovjetiska politiken och hela statsapparaten. Staden blev skådeplats för många evenemang som var tänkta att visa upp det sovjetiska samhället.

Våra dagars Moskva

1991 var Moskva händelsernas centrum när Sovjetunionen upplöstes och den Ryssländska federationen bildades. 1990-talet var en turbulent period i Ryssland och Moskva var inget undantag. Den hastiga övergången till marknadsekonomi har satt sina spår i staden som idag kan uppvisa både betongförorter på väg mot kollaps och ultramoderna skyskrapor. Många evenemang har anordnats i Moskva för att bryta barriärer mellan öst och väst, exempelvis konserter och sportevenemang.

Dagens Moskva uppvisar inte samma etniska eller sociala segregation som många andra storstäder. Områden som ligger när centrum, tunnelbanestationer eller grönområden anses dock ha en högre status.

Sevärdheter i Moskva

Parkliv i Moskva

Moskva är en mycket grön stad om man jämför med städer av samma storlek i Europa och Amerika. Staden har 96 parker och 18 trädgårdar samt många andra grönområden. Sammanlagt kan detta räknas om till ca 27 kvadratmeter parkyta per invånare, vilket är 3-4 gånger så mycket som städer som Paris, London och New York.

I Gorkijparken finns allt man kan önska sig för en dags avkoppling, i form av underhållning, attraktioner, mat och sportanläggningar. Bredvid Gorkijparken ligger Neskutjnyj Sad som har en av världens största öppna amfiteatrar, med en kapacitet på upp till 15 000 personer.

Izmajlovskijparken i östra Moskva är en av de största stadsparkerna i världen med en yta på över 15 kvadratkilometer.

Sokolnikiparken i norra delen av staden är en av Moskvas äldsta parker. Från den stora fontänen leder alléer med björkar, lönnar och almar ut i parken.

Ostankinotornet

Detta torn för TV- och radiosändningar är bland de högsta byggnaderna i världen med sina 540 meter. Tornet uppfördes i norra Moskva mellan 1963 och 1967. Konstruktionen är uttänkt av Nikolaj Nikitin som bland annat använde sig av armerad betong. Det sägs att Nikitin tänkte ut konceptet på en natt och att inspirationen till tornet kom från en upp och nervänd lilja. En av Nikitins idéer var att använda ett relativt litet fundament och istället låta tornets stabilitet bygga på att den nedre delen är många gånger tyngre än den övre mastliknande konstruktionen.

I Ostankinotornet finns restaurangen Sjunde himlen, belägen på ca 330 meters höjd. Den upptar tre våningar och är byggd så att den roterar runt sin egen axel med en hastighet av ungefär 2 varv per timme.

År 2000 drabbades tornet av en brand där tre människor omkom. Konsekvenserna av branden förvärrades av att mycket av den elektroniska utrustningen var från 60-talet och dessutom dåligt underhållen.

Kreml

För många är Kreml synonymt med Moskva, men faktum är att de flesta äldre ryska städer har eller har haft sitt eget kreml. Kreml är helt enkelt ett ord som står för en befästning i en stad.

Den första kända användningen av ordet Kreml för platsen där Neglinnajafloden ansluter till Moskvafloden går tillbaka till 1331. Ungefär vid samma tid byggdes de första stenbyggnaderna på platsen. Utvecklingen av Kreml fortsatte i takt med att Moskva växte sig starkare. Murarna som de ser ut idag uppfördes av under ledning av italienska experter mellan 1485 och 1495. Tsarerna uppförde såväl palats som katedraler inne på Kremlområdet. Uppförandet av nya byggnader på den begränsade ytan krävde att gamla förstördes och Kreml såg sällan exakt likadant ut under någon längre period.

Förutom katedraler och palats är Kreml även hemvist för presidentens officiella residens. Det finns även ett högt klocktorn med 21 klockor som skulle ljuda om fienden närmade sig. Bredvid klocktorn finns Tsarklockan, världens största kyrkklocka, uppställd.

Moskvas Statliga Universitet

Universitetet i Moskva benämns oftast MGU, vilket är en förkortning av det ryska namnet Moskovskij gosudarstvennyj universitet. Universitetet är det största i Ryssland med sina cirka 31 000 studenter.

Universitetet etablerades av Ivan Sjuvalov och Michail Lomonosov och det var kejsarinnan Elisabet som gav dem det officiella uppdraget år 1755. På 1700-talet hade universitetet tre fakulteter: medicin, filosofi och juridik.

Under tiden efter andra världskriget spelade Moskvas universitet en viktig roll för nationens återuppbyggnad och utveckling. Man fick ökade anslag från staten och ett nytt campus med toppmodern utrustning etablerades i parkområdet Vorobjevi gory i sydvästra delarna av staden. Universitetets huvudbyggnad dominerar det omgivande landskapet med sina 240 meter och den flankeras av stora huskroppar som rymmer alla former av utbildnings- och stödfunktioner.

Moskvas universitet har idag 30 fakulteter och 15 olika forskningscenter. Det är också värt att notera att universitetet får sin finansiering direkt ur statsbudgeten och alltså inte lyder under utbildningsministeriet. Detta ger universitetet en betydligt större grad av självständighet.

Maktens Boningar

Moskva är ett maktcentrum och därför finns det förstås många platser i staden där inflytelserika personer huserar.

Presidenten har sitt officiella residens i Kreml. Dessa lokaler används också vid viktiga politiska händelser, som stora presskonferenser eller utnämningar.

Regeringens byggnad kallas Vita huset och ligger vid Moskvaflodens strand i den västra delen av staden. Den bastanta, symmetriska byggnaden ritades av arkitekten Dmitrij Tjetjulin. Vita huset i Moskva är kanske mest känt som samlingsplats för president Boris Jeltsin och hans anhängare under augustikuppen 1991. Även 1993 fick Vita huset stå i rampljuset då det besköts av stridsvagnar och artilleri som en följd av politiska oroligheter.

Statsduman, som är en av parlamentets två kamrar, håller sina sammanträden i en byggnad på Ochotnyj rjad, inte långt från Röda torget.

Även Rysslands högsta domstol finns i Moskva.

Röda Torget

Att vara i Moskva utan att se Röda torget är ungefär som att vara i London utan att se Big Ben. Detta torg är det mest kända i Ryssland och kanske också ett av de mest kända i världen. Faktum är att Röda torget ibland ses som centrum för hela Ryssland eftersom vägarna som leder ut ur Moskva från torget små småningom blir till motorvägar på vilka man kan nå hela landet.

1493 revs den primitiva träbebyggelsen utanför stadsborgen, Kreml, för att den ansågs alltför brandfarlig för att ligga i stadens centrum. Den öppna ytan som uppstod användes först som marknadsplats men med tiden började man även nyttja området för ceremonier och tillkännagivanden. Vid vissa tillfällen har tsarer krönts på Röda torget och alla ryska regimer har använt platsen för officiella ceremonier.

Namnet på torget har varken med färgen på byggnaderna runtomkring eller med kommunismen att göra. Det ryska ordet för röd betydde förr i tiden även vacker och därför fick torget detta namn på 1600-talet när man började associera det med den bildsköna Vasilijkatedralen.

Vasilijkatedralen

En bild som många direkt förknippar med Moskva är den av de färgglada kupoltaken på Vasilijkatedralen vid Röda torget. Katedralen uppfördes 1555-1560 på uppdrag av Ivan den Förskräcklige för att hedra tagandet av staden Kazan och segern över khanatet som regerade där. Det är oklart vem som är arkitekten bakom Vasilijkatedralen och det cirkulerar teorier om såväl inomhemska som europeiska arkitekter. Legenden säger även att Ivan den Förskräcklige gav order om att sticka ut ögonen på arkitekten så att han aldrig skulle kunna bygga en liknande katedral igen.

Insidan av katedralen skiljer sig från traditionella europeiska kyrkor genom sin oregelbundna planlösning och dekoration. Interiören består av nio olika kapell och det ger en mer intim känsla än i många andra kyrkor. Varje kapell är inrett med vackra ikoner, målade väggar och konstverk på insidorna av kupolerna som varierar minst lika mycket som utsidorna.

Uspenskijkatedralen

Denna katedral som reser sig inne på Kremlområdet i Moskva är moderkyrkan för det historiska moskovitiska Ryssland. Uspenskijkatedralen uppfördes 1475-1479 och byggnationen leddes av den italienske arkitekten Aristotele Fioravanti. Fioravanti reste först i Ryssland för att studera den lokala byggnadskonsten och konstruerade sedan ett mästerverk som sammanför renässansens anda med de ryska traditionerna.

Uspenskijkatedralen har spelat en särskild roll för de ryska härskarna. Det var här som Ivan den Förskräcklige kröntes till tsar 1547. Från och med år 1721 var Uspenskijkatedralen skådeplats för kröningen av de ryska kejsarna. Det var och är även här som metropoliter och patriarker installeras i den rysk-ortodoxa kyrkan. Under sovjettiden användes katedralen inte även om det finns en legend som säger att Stalin under den tyska ockupationen beordrade en hemlig gudstjänst för be för Moskvas räddning. Idag tillhör katedralen kyrkan och den används för gudstjänster. Det finns också ett stort museum i katedralen.

Bolsjojteatern

Bolsjojteatern har sitt ursprung i Petrovskijteatern, var kompani startades av prins Peter Urussov och engelsmannen Michael Maddox 1776. Dagens teaterbyggnad ersatte Petrovskijteaterns byggnad år 1824, då den förra hade brunnit ned. I januari 1825 hölls den första föreställningen i den nya byggnaden.

I Ryssland gör man skillnad mellan dramateater och teatrar som ägnar sig åt balett och opera. Bolsjojteatern i Moskva tillhör den senare kategorin, vilken anses finare. Teatern håller sig med en repertoar av föreställningar som spelas under hela säsongen och omsättningen mellan säsongerna är vanligen två till fyra föreställningar. Bolsjojteaterns balettkompani är världskänt och sedan Stalintidens slut har man genomfört regelbundna turnéer. Tjajkovskijs kända balett Svansjön hade premiär på Bolsjojteatern 1877 och man framför även en mängd andra klassiska verk. Operasektionen fokuserar på den Ryska operans klassiker, till exempel Boris Godunov och Prins Igor. Fram till mitten av nittiotalet översattes nästan alla operor till ryska men idag har det blivit vanligare med föreställningar på originalspråket.

Tretjakovgalleriet

En av världens främsta samlingar av rysk konst finns på Tretjakovaglleriet i Moskva. Grundaren var en köpman vid namn Pavel Tretjakov som började samla rysk konst år 1856. Hans mål var att skapa en samling som senare skulle kunna växa till ett museum för nationens konst. I slutet av 180-talet presenterade Tretjakov sin samling för allmänheten i form av ett galleri. 1918 förstatligades galleriet och fick sitt nuvarande namn Statliga Tretjakovgalleriet.

Galleriet har genom åren växt och huserar nu i flera olika lokaler i Moskva. Huset på Moskvaflodens södra strand som Tretjakovs familj köpte 1851 utgör dock fortfarande kärnan i verksamheten. Andra konstinstitutioner har även slagits samman med galleriet, så att det nu omfattar rysk konst från 1850-talet till idag. Bland annat förfogar man över en stor samling av socialrealistiska skulpturer.

Hotell Moskva

Bara ett stenkast från Röda torget finns en av de mest karaktäristiska byggnaderna från sovjettiden, Hotell Moskva. Hotellet byggdes mellan 1932 och 1938 men öppnade redan 1935. Byggnaden ritades av Aleksej Sjtjusev i stalninist-klassicistisk stil. Interiören dekorerades omfattande med konstverk och mosaiker av tidens främsta konstnärer.

Hotellets fyra fasader skiljer sig något i arkitekturen. Detta sägs bero på att Stalin godkände byggnadens plan genom att stämpla den på framsidan och att ingen sedan vågade fråga vilket av de fyra förslagen han föredrog. Resultatet blev en byggnad som innehåller element från alla fyra koncepten. En annan intressant sak med hotell Moskva är att dagens byggnad är en rekonstruktion som färdigställdes 2008. Det ursprungliga hotellet revs 2004 för att plats åt en byggnad med samma utseende men mycket effektivare insida. När hotellet står färdigt 2009 kommer det även att innehålla kontorsutrymmen, affärsdelar och ett kongresscenter.

De Sju Systrarna

I Moskva finns ett antal skyskrapor som byggdes under Stalins sista år vid makten 1947-1953. Britter som levde i staden under 80-talet kom att kalla dessa byggnader för de sju systrarna. Ryssarna själva kallar husen vysotki, vilket betyder kort och gott ”höghus”. Det som är utmärkande för dessa sovjetiska skrytbyggen är att de är mycket stora och byggda en specifik stil som blandar rysk barock och gotik. Varje hus har ett högt torn krönt av en spira.

Valet av byggplatser och processen för att utforma byggnaderna är höljd i dunkel eftersom projektet var ett av Stalins personliga skötebarn. Den kraftfulla politiska uppbackningen ledde till att stora resurser lades på projektet. Byggnadernas konstruktion blev mycket tung och kraftfull. Eftersom den sovjetiska byggnadskonsten inte var så välutvecklad väger husen betydligt mer än jämförbara amerikanska skyskrapor.

Vissa av byggnaderna har bytt namn och funktion och idag räknades följande till de sju systrarna: Moskvas statliga universitet, Hotel Ukraina, Utrikesdepartementet, Hotel Leningradskaja, hyreshuset på Kotelnitjeskaja, hyreshuset vid Kudrinskijtorget och en administrativ byggnad vid Krasnye Vorota.

Frälsarkatedralen

Vid Moskvaflodens strand, några kvarter västerut från Kreml ligger Frälsarkatedralen.

Efter att ryssarna slagit tillbaka Napoleons belägring 1812 beslöt tsar Alexander I att en katedral skulle uppföras. Olika omständigheter försenade projektet och först 1839 lades grunden för en katedral vars utformning var inspirerad av Haga Sofia i dåvarande Konstantinopel. Även att bygga katedralen var ett långdraget projekt och den stod inte färdig förrän 1860. Dekorationsarbetena av några av Rysslands främsta målare tog ytterligare tjugo år. Katedralen helgades och togs i bruk 1883.

1931 sprängdes Frälsarkatedralen för att ge plats åt ett gigantiskt sovjetiskt monument. Monumentet blev aldrig färdigbyggt på grund av bristande finansiering och dess grund användes under senare delen av sovjettiden som simbassäng. År 1990 fick den ryska ortodoxa kyrkan tillstånd att återuppbygga katedralen på dess ursprungliga plats. Staden och allmänheten bidrog med pengar till projektet och år 2000 stod en ny katedral färdig. Den nya kyrkan påminner mycket om den gamla, även om till exempel vissa marmordetaljer ersatts med brons.

Gorkijparken

Gorkijparken är en stor stadspark i de södra delarna av centrala Moskva, belägen längs floden som bär stadens namn. Det fullständiga namnet på parken är Centrala Maxim Gorkijparken för kultur och avkoppling och den öppnades 1928. Parken, som utformades av arkitekten Konstantin Melnikov, är byggd på ett område tidigare till största del var trädgårdar för ett sjukhus.

Det finns mycket att göra i Gorkijparken och den är känd för att vara en plats med ett aktivt folkliv. För de yngre finns lekområden, nöjesfält och allehanda attraktioner. Parken har även en fullskalig testmodell av en sovjetisk rymdfärja. På allmänna helgdagar anordnas konserter, shower och diskotek i parken. För den som föredrar en lugnare avkoppling finns en damm där man kan hyra roddbåtar. På vintern prepareras Moskvas största skridskorink utomhus i Gorkijparken och den är mycket välbesökt. Ibland översvämmas även gångvägarna så att man kan åka skridskor runt hela parken.

Den närmaste tunnelbanestationen heter Park Kultury.

Leninmausoleet

Tre dagar efter Lenins död den 21 januari 1924 togs ett beslut att hans kropp skulle placeras i en gravbyggnad på Röda torget, vid Kremls murar, så att allmänheten kunde ta farväl av honom. Arkitekten Aleksej Sjtjusev fick i uppdrag att konstruera graven och en första byggnad av trä stod klar den 27 januari. Samma arkitekt deltog i bygget av det nuvarande mausoleet, som stod klart i oktober 1930. Man hade konstaterat att Lenins kropp med hjälp av kemikalier kunde bevaras en längre tid. Den bastanta byggnaden är uppförd i bland annat marmor, porfyr och granit.

Under andra världskriget flyttades Lenins kropp till staden Tiumen i Uralbergen. Stalins kropp var placerad bredvid Lenins i mausoleet under perioden 1953-1961. Boris Jeltsin försökte stänga mausoleet och få Lenin begravd men misslyckades. Än idag är det ofta långa köer för att få en skymt av Lenin.

Segerparken

I västra Moskva finns Segerparken, en stor anläggning för att hedra minnet av segern i det som ryssarna kallar det stora fosterländska kriget 1941-1945.

Idén om ett minnesmonument fördes fram redan 1942, men gick inte att genomföra under kriget. Parken etablerades först 1958 och då endast med en plakett som utfäste att platsen var avsedd för ett minnemärke över segern i kriget. Under sovjettiden arbetade medborgare för att samla in pengar och sedan har staten och staden också skjutit till medel till projektet. I sin nuvarande utformning öppnades anläggningen vid femtioårsjubileet av segern den 9 maj 1995.

Genom parken löper en allé i fem sektioner som symboliserar de fem krigsåren. I ena änden av allén reser sig en 141,8 (kriget varade 1418 dagar) meter hög obelisk krönt av segergudinnan Nike. I andra änden av allén finns ett museum över kriget som bland annat innehåller den sovjetiska fanan som hissades över Berlins riksdag. Segerparken rymmer även en friluftsutställning med krigsmateriel.

Allryska utställningscentret

1935 etablerades den Unionsvida jordbruksutställningen i Moskva, i den dåvarande Ostankinoparken. Detta projekt skulle visa vad Sovjetunionens jordbruk kunde prestera. Efter en långdragen byggprocess med många ändringar i generalplanen hölls den första årliga utställningen i augusti 1939. Ytterligare två år hölls utställningar och sedan tvingades parken stänga på grund av krigstillståndet som rådde i landet.

Ett beslut att förnya utställningen togs 1948 och än en gång blev det kraftiga förseningar av projektet. 1954 öppnade man på nytt och fem år senare döptes parken om till Utställning av den nationella ekonomins åstadkommanden. Namnbytet skedde för att man hade lagt till avdelningar för industri och teknologi.

Under senare delen av sovjettiden stod utställningskomplexet som värd för mer än 300 utställningar, seminarier, konferenser och möten varje år. Några av paviljongerna, som 1989 var 82 till antalet, innehöll unik forskningsutrustning som användes aktivt. Ett av de mest kända objekten i utställningen var en gigantisk staty gjord av Vera Muchina. Statyn som föreställde en arbetare med en hammare och en jordbrukarkvinna med en skära har idag monterats ner på grund av bristande underhåll. Allryska utställningscentret har dock fortfarande 400 byggnader på en areal större än Monacos att locka med.

Huvudstormarknaden (GUM)

En av Röda Torgets mindre kända attraktioner är Huvudstormarknaden, eller GUM som det förkortas på ryska. GUM byggdes i slutet av 1800-talet i en kombination av rysk medeltidsarkitektur och den stil som var populär i England vid tiden. Taket är en imponerande konstruktion av glas och metall. Byggnaden är avlång med den vackra långsidan mot torget utanför. Inuti finns butiker i på flera våningar ordnade som gallerier med broar emellan.

Före revolutionen innehöll GUM ca 1200 affärer men den nationaliserades senare av Stalin och användes som kontor för kommittén bakom den första femårsplanen. 1953 öppnades GUM igen som affär och det var en av få affärer i Ryssland där det inte rådde varubrist. Detta ledde till att köerna ofta ringlade över Röda Torget.

Idag är GUM privatiserad och innehåller omkring 200 butiker, många av dem exklusiva. Lokalinvånarna brukar tala om GUM som en utställningshall för prislappar.

Reseinformation i Moskva

Visumregler för Ryssland

För privatpersoner är det främst två typer av visum till Ryssland som är aktuella, turistvisum eller privatvisum. Utförlig information om visum finns på exempelvis Ryska ambassaden i Stockholms hemsida. Svenska ambassaden i Moskva bistår inte svenska medborgare i att skaffa visum.

En visumansökan måste oavsett typ innehålla ett ifyllt visumformulär. Formuläret kan laddas ner från Ryska ambassadens hemsida och ska fyllas i på engelska eller ryska. Den som ansöker om visum måste också lämna in sitt pass. Passet måste vara oskadat, ha minst två tomma sidor och vara giltigt till minst sex månader efter det begärda visumets förfallodag. Ett nytaget och välliknande passfoto i formatet 35 x 45 mm ska fästas på visumformuläret. Slutligen behövs också ett intyg om reseförsäkring. Reseförsäkringen ska vara giltig i Ryssland och måste täcka hela omfattningen av det begärda visumet.

Ryska Ambassaden tar ut en administrativ avgift för att hantera en visumansökan.

För att erhålla ett turistvisum krävs ytterligare två dokument. Dessa är i princip omöjliga att framställa utan hjälp från en resebyrå. Det ena dokumentet är en turistbekräftelse som måste utfärdas av en resebyrå som är registrerad av Rysslands Utrikesdepartement. Det andra dokumentet är en voucher som bekräftar att den som ansöker om visum har betalt för en hotellvistelse under hela perioden som visumet ska gälla för. Här ska även namnet på den mottagande ryska resebyrån anges.

För att ansöka om ett privatvisum krävs en officiell privat inbjudan utfärdad av Federala Ryska Migrationsverket. Personen som står som värd för den sökande måste ansöka om denna inbjudan hos det lokala migrationsverket i Ryssland, en process som kan vara mycket omständlig, och sedan skicka inbjudan till den sökande i Sverige.

Det enklaste sättet att skaffa ett visum till Ryssland är alltså att använda sig av någon av många resebyråer och agenturer som specialiserar sig på detta.

Att ta sig omkring i Moskva

Moskva erbjuder alla upptänkliga transportmedel för den som behöver förflytta sig. Allt från monorail till svarttaxi finns att tillgå. Tunnelbana och buss är dock de dominerande transportsätten.

Moskvas tunnelbana är en upplevelse i sig, både beträffande utsmyckning och omfattning. Det finns gott om stationer i stadskärnan och den typiska skylten med ett rött M är lätt att känna igen. I centrum går tågen med bara några minuters mellanrum och det finns inga tidtabeller.

Tunnelbanan kompletteras av en väl utvecklad kollektivtrafik som omfattar bland annat bussar, trådbussar och spårvagnar. Dessa behöver man främst använda sig av utanför centrum där avstånden mellan tunnelbanans stationer är längre. Oftast betalar man inte till föraren utan till en särskild konduktör. Priset är för det mesta oberoende av hur långt man vill åka.

En speciell form av kollektivtrafik är marsjrutki. Detta är minibussar med en bestämd rutt som ofta är ett snabbare alternativ till vanliga bussar. En marsjrutka tar vanligtvis ca 10 passagerare och stannar för att plocka upp dem om det finns lediga platser.

Moskvas flygplatser

Det finns tre flygplatser i Moskva som hanterar internationell trafik: Sjeremetjevo, Domodedovo och Vnukovo. De två förstnämnda har flest resenärer i dagsläget eftersom Vnukovoflygplatsen är föremål för omfattande om- och utbyggnad.

Domodedovoflygplatsen hanterar flest passagerare i Ryssland och många av de stora internationella flygbolagen landar här. Den här relativt moderna flygplatsen ligger 35 kilometer söder om Moskva. Det enklaste sättet att ta sig mellan Domodedovo och Moskva är att åka med Aeorexpresståget, som går mellan flygplatsen och Paveletskijterminalen i centrala Moskva. Den här resan tar ungefär en timme. Den som har lite mer tid kan åka med det vanliga pendeltåget som tar ca 80 minuter. Man kan även åka buss till den närmaste tunnelbanestationen, Domodedovskaja.

Sjeremetjevoflygplatsen ligger norr om Moskva och den är basen för Aeroflots passagerarverksamhet. Även många ickeryska bolag flyger till Sjeremetjevo. Vägen till flygplatsen blir lätt överbelastad vid rusningstrafik och det kan ta mellan en halvtimme och två timmar att åka bil från Sjeremetjevo till Moskvas centrum. Under 2008 ansluts Sjeremetjevos nya tågterminal till två av Moskvas stationer med en restid på drygt en halvtimme.

Att resa till Moskva

Det enklaste sättet att resa till Moskva från Sverige är att flyga. Flygtiden mellan Stockholm och Moskva är ungefär två timmar. Stockholm är den enda stad i Sverige som har direktflyg till Moskva, men det finns förstås även förbindelser från Köpenhamn. Många olika bolag flyger till Moskva och det lönar sig att leta efter erbjudanden för att få ner priserna. Den som har tur kan få tag på flygbiljetter tur och retur för under 2000 kronor.

Den som inte vill flyga till Moskva kan välja andra färdsätt, som dock är långsammare, krångligare och inte alltid billigare. Från Stockholm går det att ta sig med färja till Finland för att sedan fortsätta med tåg eller buss. Man kan även åka färja till Baltikum och resa vidare med buss till Moskva. Dessa färdsätt kräver mer av resenären men kan vara en spännande upplevelse för den som inte prioriterar snabbhet eller komfort.

Ett alternativ för Moskvaresenären är att ta vägen om Sankt Petersburg. Tågförbindelserna mellan Sankt Petersburg och Moskva är goda och att ta till exempel nattåget kan vara ett intressant inslag i resan.

Vill du ha mer fakta om Moskva rekommenderar vi Miniatlas.

Moskvas Tunnelbana

Redan på väg till det obligatoriska Röda torget har du förmodligen besökt en av Moskvas främsta sevärdheter. Tunnelbanan, eller ”folkets palats” som ryssarna säger är något extra.

Tunnelbanan i Moskva transporterar över 7 miljoner människor en vanlig dag. Den har 12 linjer och hela 177 stationer. Många av stationerna har en mycket vacker arkitektur av typiskt sovjetiskt snitt. Det är gott om marmor och realistiska scener med höstskörd och rymdraketer. Det är detta som gett tunnelbanesystemet dess smeknamn bland folket. En intressant detalj är att stationerna ropas ut av en mansröst i den ena riktningen och av en kvinnoröst i den andra.

Man började bygga tunnelbanan på 1930-talet och sedan dess har den utvecklats kontinuerligt. Under kalla kriget byggdes vissa delar extra djupt under marken för att fungera som skyddsrum vid ett kärnvapenkrig. Detta märks idag till exempel på de extremt långa rulltrapporna.

Nattliv & Party i Moskva

Moskvas Nattliv

Moskva har ett intensivt nattliv som lockar såväl ryssar som gäster i staden. Inriktningen och standarden på nattklubbarna varierar kraftigt och förändringar går snabbt. Klubbar som alla pratar om vid ett tillfälle kan stå folktomma några månader senare. Det kan också vara svårt att veta vilken typ av publik en viss klubb lockar, då många ställen har olika teman olika kvällar. På de mer exklusiva klubbarna förekommer inte sällan prostituerade och striptease är mer accepterat än i Sverige. Face control, medlemskort och dress code är vanligt förekommande på klubbar i centrum av staden.

Centrum för Moskvas nattliv är Tverskajagatan, som börjar strax väster om Röda torget. Klubbarna i närheten av Tverskajas centrala avsnitt är kända för sin exklusivitet och rika publik. Rör man sig längre ut från centrum längs gatan går det att hitta ställen med lägre profil.

Propaganda

Propaganda är en av Moskvas mest kända klubbar, med ett rykte om sig att vara ett opretentiöst ställe med blandad publik och god stämning. Många utländska turister besöker klubben, men den lockar även lokala studenter och representanter för den ryska medelklassen. Propaganda har fester varje dag i veckan men torsdagar och lördagar brukar vara de mest besökta.

Fabrique

En annan populär klubb är Fabrique. Här är det klubbliv som gäller fullt ut när det vackra folket kommer för att festa till musik av internationella DJs. Fabrique är glamoröst men inte så lyxigt som vissa andra ställen.

B2

B2 är ett stort komplex med fem våningar med underhållning av olika slag. Det finns två olika dansgolv. Ett av dem är ett traditionellt diskotek och det andra har ofta liveframträdanden. Två gånger i månaden ordnar B2 en fest på temat USSR Dancefloor.

Mio

Det intima och stilrena klubbcaféet Mio kompletterar sitt dansgolv med ett kafé och ett chill out-område. Mio anses vara ett avslappnat ställe utan supermodeller och nyrika ryssar, men räkna ändå med face control i dörren. Musiken på Mio är främst house och r’n’b.

A Priori

A Priori heter en av Moskvas mer exklusiva klubbar. Förutom att dansa till progressiv house i en glamoröst designad miljö kan man här njuta av en italiensk middag i restaurangen som hör till klubben. A Priori är särskilt känt för sina efterfester och det är inte ovanligt att de sista gästerna lämnar klubben vid lunchtid. Den trendiga interiören matchas av ett ljud- och ljussytem av högsta klass.

Zona

En av Moskvas megaklubbar är Zona, med en kapacitet på 7000 gäster. Klubbens tema är fängelse och det gäller allt från vakthundarna utanför till servitörernas fångdräkter. De som skapat interiören på Zona har gått långt för att skapa en extrem klubupplevelse. Klubben har bland annat en roterande bar och ett genomskinligt golv med vita råttor under.

Zeppelin

Klubben Zeppelin har funnits i Moskva sedan 1999 och bland klubbarna som satsar seriöst på musik och dans räknas den som en av de mest glamorösa. Zeppelin har haft spelningar med bland annat Fatboy Slim och Robbie Rivera. När dansandet blir för mycket erbjuder klubben flera chill out-zoner, bland annat en klädd i turkos plysch.

Night Flight

Ett av Moskvas mest ökända uteställen är Night Flight. Klubben öppnades så tidigt som 1991 och har lyckats behålla sin position som en av de främsta arenorna för rika män som söker sällskap. Inträdesavgiften är betydande och musiken är oftast hits från 80-talset.

Stone

Nattklubben Stone vill kombinera en demokratisk inriktning med lyx och design. Ädelträ, sten och läder har använts för att dekorera de olika delarna av klubben, men Stone är ändå inte elitistiskt. Det finns humant prissatta rätter att beställa i restaurangen och dansgolvet håller samma höga nivå som resten av klubben.

Solaris

På Prospekt Mira i norra Moskva hittar man klubben Solaris. Det unika med denna klubb är att den har rötter som går ända tillbaka till sovjettiden. På hotellet Kosmos öppnade Solaris Bar inför de olympiska spelen i Moskva 1980. Även om inredningen kan kännas lite överspelad idag har Solaris fortfarande en självklar plats bland Moskvas nattklubbar.

Le Club

Le Club är namnet på Moskvas kanske mest kända jazzklubb. Jazz, blues och funk står på programmet och när de stora namnen kommer till stan så är det självklart att de spelar på Le Club. Musiken kompletteras av en Manhattaninspirerad interiör, utsökt blandade drinkar och en genomtänkt meny.

Kitajskij Ljotjik Dzjao-Da

Kitajskij Ljotjik Dzjao-Da är en klubb som skiljer sig från de flesta i Moskvas centrum. Här handlar det inte om kostymer och stilettklackar utan snarare rysk rockmusik och gympaskor. Kitajskij Ljotjik är en stor, underjordisk anläggning utan någon särskild glamour. Liveframträdanden är vanliga och atmosfären är betydligt mer avspänd än på många andra ställen.

Hungry Duck

Hungry Duck är en legendarisk klubb i Moskva. Under nittiotalet var den känd för skottlossningar, polisingripanden och handgemäng. Nuförtiden är läget lite lugnare men Hungry Duck är fortfarande känd som en av världens främsta klubbar för hedonistiskt festande.

Most

Most är en klubb som har specialiserat sig på modebranschen. Nyckelordet är prestige och utan medlemskort är det svårt att komma in på helgerna. Inredningen är i hightech stil med flitig användning av glas och metall.

Mat & Dryck i Moskva

Tsarina Tamar

Den som vill pröva det georgiska köket, som värderas högt av ryssarna, kan bege sig till restaurangen Tsarina Tamar, som ligger strax utanför Moskvas historiska centrum. Tsarina Tamar har en medeltidsinspirerad interiör som för tankarna till det forna Georgien. Grillat är en specialitet, särskilt den georgiska sjasjliken, men även sopporna håller en hög nivå.

Kaféer i Moskva

Den ryska kafékulturen skiljer sig från den svenska. Det är ovanligt att hitta kaféer med soffor där kunderna dröjer kvar i flera timmar över stora koppar med kaffe och te. Ryska kaféer är oftast enklare restauranger som serverar mat och dryck.

Old Town är ett kafé i norra Moskva som försöker efterlikna en europeisk gatuservering. Förutom kaffe och andra drycker finns ett utbud av europeiska, kaukasiska och georgiska rätter. Bakverken på Old Town tillreds enligt traditionella österrikiska recept.

Kofeman på Leningradskij prospekt är ett annat kafé i den österrikiska traditionen. Fokus ligger på kaffe, Kofeman har mer än 25 sorter att välja på, och desserter. Utöver de hemlagade sötsakerna erbjuds omeletter och europeiska varmrätter.

Restauranger i Moskva

Moskva kan erbjuda det mesta i matväg, allt från enkel street food till lyxiga femrättersmenyer. Standarden på de bästa restaurangerna är i princip jämförbar med vad de västeuropeiska huvudstäderna kan uppvisa. Priserna är som man kan förvänta sig i en världsmetropol men vågar man sig ut på upptäcktsfärd kan man hitta matsalar av sovjetiskt snitt där studenter och arbetare äter sig mätta för en billig penning.

Ryssarna är förtjusta i restauranger där mat, inredning och service följer ett tydligt tema. Sushiställena har många japanska attribut och värdinnorna ser ofta ut som geishor, medan pizzerior gärna kan ha en gondol bland borden eller något annat italienskt förtecken. I Moskva finns även ett stort utbud av traditionella ryska restauranger. Många personer från de forna sovjetrepublikerna driver också restauranger med sin speciella prägel.

Café Avocado

För den som söker vegetarisk mat i Moskva är café Avocado ett alternativ. Restaurangen ligger i de norra delarna av centrum. Inredningen är ljus och modern och utrymmet är uppdelat på tre olika avdelningar. Avocado serverar vegetarisk mat från hela världen och menyn uppdateras löpande. En speciell detalj är att restaurangen erbjuder en särskild meny under den ortodoxa fasteperioden.

Boulevard

En av det franska kökets representanter i Moskva är restaurangen Boulevard. Restaurangen är inhyst i en byggnad som är över 200 år gammal och belägen inte långt från Tverskajagatan. Inredningen förenar den gamla byggnadens stil med modern lyx, bland annat är väggarna i den nedre salen klädda med onyx.

Köksmästare är fransmannen Thomas Kiarelli och han står bakom kreationer som carpaccio med ananas och duva med kakaosås. Boulevard har ett omfattande vinsortiment som är utvalt för att passa till de exklusiva rätterna.

Restaurang Godunov

Restaurangen Godunov ligger mitt emot Bolsjojteatern och satsar fullt ut på det ryska temat, vad gäller mat, inredning och underhållning. Den är en favorit bland dem som uppskattar traditionell rysk mat. Godunov ligger i källarlokaler som har tillhört ett kloster och historiens vingslag går inte att ta miste på, inte minst i de rikt dekorerade valven. Menyn omfattar alla typer av klassisk rysk mat: gröt, soppor, blinier (ryska pannkakor med fyllning), kött och fisk. Bland dryckerna återfinns flera varianter av smaksatt vodka.

Mister Monkey

Om man behöver en paus från det ryska kan det vara en idé att bege till restaurangen Mister Monkey på Taganskijgatan i sydöstra Moskva. Mister Monkey har en modern och ledig inredning, en kontrast mot de många överarbetade restaurangerna i stadskärnan. Restaurangen har en vip-avdelning med separata rum och ett särskilt utrymme för den som vill avnjuta en ciggar. Köket på Mister Monkey är europeiskt, amerikanskt och mexikanskt.

Na Lestnitse

Restaurangen Na Lestnitse, som betyder ”på trappan”, ligger i västra Moskva. Det här stället är känt för sin mysiga och avslappnade atmosfär som gör att alla kunder känner sig välkomna. Bottenvåningen på Na Lestnitse är inredd som en klassisk brittisk lounge medan nästa våning har ett mer lantligt tema.

Den tredje nivån är den största och här kan man beställa drinkar eller rentav en vattenpipa. Na Lestnitse serverar även rysk och europeisk mat till humana priser.

Acapulco

Acapulco är en av inte alltför många latinamerikanska restauranger i Moskva. Den ligger på Petrovkagatan i närheten av Bolsjojteatern. Inriktningen är huvudsakligen mexikansk och som brukligt är i Ryssland har konceptet tagits till sin spets med kaktusar och cowboysadlar lite här och där.

På menyn finns alla traditionella mexikanska rätter så som fajitas, burritos, enchiladas och quesadillas. Mexikansk öl och tequila finns att beställa i baren. Ibland anordnar Acapulco danslektioner med livemusik för sina gäster.

Zeravsjan

Några tunnelbanestationer åt sydöst från stadskärnan finns den orientaliska restaurangen Zeravsjan. Den orientaliska inredningen är komplett med mattor och typiska musikinstrument på väggarna. Den huvudsakliga inriktningen i köket på Zeravsjan är traditionell uzbekisk mat, men det finns även utrymme för europeiska, ryska och kaukasiska rätter. Vissa kvällar kan besökarna avnjuta sin plov, sjurpa eller kebab ackompanjerad av magdans.

Nöjen i Moskva

Underhållningskomplex

Moskva kan mäta sig med världens storstäder på de flesta områdena. Fritidsanläggningar är inget undantag. Den ekonomiska utvecklingen i Ryssland, och särskilt i Moskva, har inneburit att många multiunderhållningskomplex har etablerats i staden. Ofta är dessa anläggningar sammanbyggda med köpcentrum och befinner sig lite utanför centrum.

Utbudet i underhållningskomplexen varierar men några exempel är äventyrsbad, diskotek, biljard, klättring, go-kart, bowling, paintball, laserdome, spelautomater, kasino, karaoke och biograf. Underhållningskomplexen har så gott som alltid egna restauranger och kaféer.

480 let do nasjej ery

480 let do nasjej ery är ett komplex med grekiskt tema, komplett med restaurang där man kan beställa ett helt vildsvin. Champion heter en anläggning i nordvästra Moskva som erbjuder det mesta inom aktiv avkoppling, som ryssarna kallar det. Kedjan Kosmik har sju underhållningsanläggningar med bowling och biljard spridda över Moskva. Centret Evropejskij i närheten av Kievskij stationen kan bland annat erbjuda en skridskorink.

Ölbarer

Ett växande nöje bland Moskvaborna är att spendera kvällen på någon av de många pivnye restorany, ”ölrestauranger” i direkt översättning, som finns i staden. Dessa restauranger är mer inriktade på dryck, särskilt öl, än på mat. De flesta har dock en meny med maträtter som är mer än bara tilltugg. Tysk och tjeckisk öl är populär då den anses hålla en hög standard. Restaurangerna har ofta ett större utbud av öl på fat än på flaska. Många ölbarer erbjuder även sportsändningar på storskärm.

Ölbarer finns spridda över hela Moskva och exklusiviteten varierar förstås med avståndet från stadskärnan. Kedjor med flera lokaler runtom i staden är vanliga och några av de mer välkända är Starina Muller, Pjat Oborotov, Kruzjka, Kolbasoff och Durdin. Vissa barer med internationell karaktär fungerar som träffpunkt för utlänningar bosatta i Moskva.

Sport i Moskva

I Moskva finns en uppsjö av sportanläggningar och -föreningar. Dessutom är över 500 olympiska mästare bosatta i staden.

Den största stadion i Moskva, och i hela Ryssland, är Luzjnikistadion. Den är en del av det olympiska sportkomplex som byggdes inför OS i Moskva 1980. Själva stadion byggdes dock 1955-56 på den rekordkorta tiden 450 dagar. Idag har Luzjnikistadion en kapacitet på omkring 80 000 täckta åskådarplatser, men under olympiaden var kapaciteten hela 103 000.

Bland idrottsföreningarna i Moskva är det CSKA (Arméns centrala sportklubb) och Dynamo Moskva som utmärker sig. Dessa två hör till de multisportföreningar i världen som vunnit flest titlar. CSKA och Dynamo tillhör Europa- och världseliten inom ett flertal sporter, som till exempel ishockey, basket, volleyboll, vattenpolo, bandy och fotboll.

Moskvas Zoo

Den zoologiska parken i Moskva etablerades 1864 av en grupp biologiprofessorer från Moskvas statliga universitet. Efter inledande problem med finansiering, drabbades parken hårt av oroligheterna i början av 1900-talet. 1922 tog Moskva stad kontroll över anläggningen och så förehåller det sig än idag. 1926 utvidgades arealen från 10 till 18 hektar.

Djurparken höll öppet under andra världskriget och hade många besökare även under denna period. Under senare delen sextiotalet hade man totalt 3500 exemplar av 500 olika djurarter. 1990 inleddes ett omfattande renoveringsarbete på initiativ av de lokala myndigheterna i Moskva. Ett av de viktigaste projekten var Djurön, som där stora afrikanska och asiatiska djur kan beskådas i en miljö som likar den naturliga.

Idag har Moskvas zoo mer än 6000 djur som representerar över 1000 arter. Man bedriver forskning kring djurs beteende och deltar i internationella program för bevarande av hotade arter.

Maila mig om du vill